ja, jag satt här och tänkte på hur mycket man får gå igenom som ung.
det är ju då man skapar minnen osv.
faktiskt, så tror jag det är ungdomen som är det svåraste vi går igenom under våran livstid, men vad vet jag?
jag är ju trots allt bara ung&dum än så länge.
så mycket som händer, kärlek, vänskap, osv.
jag har upplevt mycket genom mina år som tonåring, och trots det är det bara några få år än så länge.
jag har fått uppleva att vara kär, att få en allra bästa vän, att bli sviken, att bli sårad, att förlora en nära vän, men jag har även fått uppleva att få glädjen tillbaka.
jag kan inte säga att jag är onöjd med det jag gjort genom mina år, för det är allt jag gjort som fått mig att bli den jag är idag.
visst finns det saker jag ångrar, men man kan inte göra någonting ogjort.
det finns mycket jag vill skriva nu, men vet inte riktigt hur jag ska få ur det i ord så att det ser bra ut, haha.
men jag trivs med detta.
med att vara ung&dum.
jag ska fortsätta precis som jag vill,
jag ska fortsätta vara ung&dum, jag ska fortsätta
och kunna vara glad över vad jag åstadkommit under mina år som ung.
det är så vi ses nu, nästan alla ungdomar, unga&dumma.
men jag trivs.
jag trivs såhär.
ung&dum