Or do I want him because I like him, I like talking to him, I like seeing him, he gets me, when I talk to him I get so excited, I tried ignoring him, but I cant I cant even bring myself to not text him back, because I want him.

And then there is the other boy, who is so sweet and perfect for me. He had been there for a while but he was always with other people and our paths just didn’t cross that often. Hes nice but he’s not too nice, he’s interesting and I wouldn’t get bored of him and funny but he’s so casual I don’t know if it will ever be anything more, I would never want to hurt him but he could hurt me.



Nu ska jag skriva ett sånt där långt inlägg om känslor. Hehehehe.
Jag är en av de mest känslokalla människor jag mött, eller känner eller vad man ska säga.
Jag kan inte visa känslor, förutom att jag gråter till filmer typ och tv program. Haha.
Jag har svårt för att visa vad jag känner, svårt att förklara vad jag känner, jag är hellre tyst
och håller allt för mig själv.
Samma när jag blir sårad, jag försöker vara så kall som möjligt, dölja vad jag känner.
När jag tycker om någon stöter jag bort personen på något sätt, för att slippa bli sårad.
När jag är tillsammans med någon så vägrar jag låta mig själv tänka tanken om att
jag ska vara tillsammans med personen en lång tid, jag hatar att få för stora förväntningar.
Det är fel, förväntningar är ofta det som förstör en.
Krossar en när det inte blir som man vill. Är det värt att krossas för att du hoppas på ett förhållande du tror ska
vara för evigt?
Jag tror inte på evig kärlek, det finns inte i min värld. Vem tror allvarligt talat att något ska hålla föralltid?
Nej, det funkar inte så.
Nä, nu lägger jag av med mina negativa tankar!
PUSS